En skadeinsekt som heter Snytbagge, lockas till de nya hyggena av dofterna från det färska hyggesavfallet. Snytbaggen finns som regel de första tre åren, men kan i vissa fall även stanna upp till fyra år. Insekten lever på att äta barken av bland annat de planterade tall- och granplantorna. När snytbaggen har ätit runt hela stammen på plantan, kommer den först att torka för att sedan dö. Men sitter det någon eller några gröna grenar under skadan, kommer plantan att överleva och se riktigt fin ut efter ytterligare några års tillväxt.
På vissa plantor har kådan trängt ut och läker skadorna i barken. Barken blir knottrig med inslag av vit torkad kåda. Vid mindre skador minskar tillväxten på plantan, men många gånger överlever den och efter 2-3 års ytterligare tillväxt kommer plantan se helt normal ut och inget syns längre av de gamla angreppen.
Man kan behandla tall och granplantor med olika snytbaggemedel för att minska på risken för skador. Dock är det en begränsad hållbarhet på kemiska behandlingsmedel och du kan behöva att själv efterbehandla dina skogsplantor med miljögodkända snytbaggemedel. Kemiskt behandlade nya plantor kan användas i Sverige på EJ certifierade marker och där markägaren INTE är certifierad. Från 2024 får man dock inte längre kemiskt behandla plantorna i Sverige, men om insektsmedlet är godkänt att användas i annat EU-land så kan behandling ske där och sedan kan plantorna importeras till Sverige. Vi kan Erbjuda Imprid Skog på våra Täckrotsplantor med svenska provenienser av Tall och Gran, för de är odlade och behandlade i Finland där det fortfarande är tillåtet att kembehandla skogsplantor mot Snytbagge. Därefter exporteras de lagligt till Sverige.
Barrotsplantor odlade i annat EU-Land kan vi också erbjuda till skogsägare i Sverige, som INTE är certifierade. De är behandlade med ett annat kemiskt snytbaggemedel som innehåller det aktiva ämnet "Acetamiprid", som länge har varit en verksam beståndsdel bland snytbaggeskydd.
Skogsägare som är certifierade av FSC eller PEFC får sedan många år tillbaka inte använda kemiska snytbaggemedel. De skogsägare skall välja något "Mekaniskt" snytbaggemedel. Det finns flera olika mekaniska skydd på marknaden. Som tex Vax, Woodcoat, Hylonox, Conniflex och det nya Connisafe. Vi har ett flertal av dessa Mekaniska snytbaggeskydd att välja bland. En fördel med mekaniska skydd är att de kan hålla i 1 eller upp till 2 år. Dock dör inte snytbaggen av att gnaga på barken och det finns då risk att Snytbaggen klättrar ovanför skyddet och äter bark så att plantan där kan skadas. Markberedning minskar Snytbaggens skador och det blir då bättre överlevnad för plantan.
Det är viktigt att du är aktiv och regelbundet tittar till dina nysatta plantor. Snytbaggarna gnager både på våren och hösten.
En snytbagge äter ca 20 kvadratmillimeter per dag, och små plantor är känsligare än de större plantorna, eftersom 20 kvadratmillimeter blir en mycket stor andel av en liten planta. Särskilt som det också kan vara flera snytbaggar, på varje planta vid större angrepp.
Snytbaggar äter tunn bark på rötter, kvistar och skott även på både små och stora träd, men det är bara för plantor som det är ett stort problem. På ett stort träd blir skadorna obetydliga. Det går därför att begränsa skadorna om man lämnar en skärm av tall på minst 100 stammar per hektar, eller ca 10 kvadratmeter grundyta, bland annat eftersom många av snytbaggar helt eller delvis gnager på kvistar på skärmträden i stället. Skärmen lämnas tills plantorna nått en diameter vid stambasen på minst 10 mm. Denna metod skall dock ses som ett komplemet till ett snytbaggeskydd på plantorna och inte som en tillräcklig metod i sig självt. En skärm av Gran kan tekniskt sett fungera, men kan ej rekommenderas på grund av risken för vindfällen.
Du kan läsa mer om snytbaggar på denna sida, som drivs av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Läs mer om: kemiska skydd, vaxbehandling och mekaniska skydd.
